Ännu en vecka har passerat. Fattar inte vart tiden tar vägen, ännu mindre vad jag egentligen gör med den.

Idag har jag i alla fall utmanat mig själv att gå till läkarn, detta är bland det jobbigaste jag vet eftersom jag alltid intalar mig att jag är med all säkerhet döende. Vilket i sin tur är väldgt komiskt eftersom jag har ett ypperligt immunförsvar som står emot diverse bakterier och virus, nån gång ibland slinker det ner nån förkyldning men aldrig värre än så.
I alla fall, har haft jättemycket hjärtklappningar de senaste månaderna,tryck över bröstet,smärta när jag ansträngt mig riktigt hårt under träningarna och ibland har andningen varit påfrestande. Men i vilket fall som helst så fick jag ta ett ekg och lite andra undersökningar så nu är jag betydligt mindre ångerfylld. Det visade sig bara vara nåt lustigt Tzeitze nånting syndrom som innebär en inflamamtion eller svullnad i bröstkorgens revbensbrosk, och kommer så småningom försvinna av sig själv. Så förhoppningsvis har jag i alla fall ett par år till att leva.
Mer händelserikt än så har dock inte denna dagen varit, så nu säger jag godnatt och kryper ner i sängen till en bra film.