I en vardag där alla verka må dåligt, måste jag få säga något som känns nästan tabubelagt: Vilket underbart liv jag har. Det känns som att jag inte mått såhär bra på väldigt länge. Jag har helt underbara människor omkring mig, hela sommarn väntar jobb som jag verkligen ser fram emot, snart är jag färdigutbildad och jag mår förbannad bra helt enkelt. Tror jag kommit till ett stadium i livet där jag börjar inse vad som verkligen har värde!
Så puss på mitt liv!